Det är helt underbart att vara mammaledig med en liten solstråle och när dessutom solen skiner blir det ännu bättre!!
Nu börjar det bli någorlunda färdigt i vårt hus. Mamma var och hjälpte mig sy gardiner en hel helg och det blev jättefint! Det är fortfarande lite piff kvar att göra och en hel ovanvåning också förstås men det tar vi sen. Nu njuter vi!!
THE END!
Idag har mamma, Lisbeth och jag städat i huset. Vi har packat ner i lådor i stugan och packat upp lådor i huset, phu! Vi har en del grejor faktiskt… Imorgon går det sista lasset och däri är sängarna. Det är alltså sista natten i stugan. Tack stugan för att du har tagit hand om oss i TIO månader! och TACK mamma och pappa för att vi har fått låna stugan och för att ni har varit och hjälpt oss nästan varje helg sedan i november!! Vi har också fått ovärderlig hjälp från Lisbeth och Tommy, TACK! Tommy och Anton har varit i huset nästan varje vardagkväll och helg sedan i november! Det ska bli härligt att ha Anton hemma om kvällarna i fortsättningen även om jag kommer att hitta honom på övervåningen eller i garaget (det är ju inte riktigt klart ännu).
För ganska exakt ett år sedan var det mycket ovisst vilken vändning vårt liv skulle ta. Skulle det äntligen bli något husköp efter mycket letande efter drömkåken? Skulle det bli något efterlängtat barn? Det var några jobbiga omvälvande månader om det skulle bli det ena eller det andra, det andra och inte det ena eller skulle det bli både det ena och det andra?! Det blev både hus och barn så detta året har varit det mest händelserika i våra liv hittills. Man kan konstatera att det tar ungefär lika lång tid för ett barn att växa i magen (nio månader) som att renovera nedervåningen i ett hus (tio månader). Till alla er som funderar på att skaffa barn och hus samtidigt… tänk efter före! Gör först det ena och sen det andra ;=) Nu när vi kommit till inflyttning och har med oss en underbar son var det så klart värt all möda men om vi någon gång ska flytta eller skaffa fler barn kommer vi garanterat inte att göra det samtidigt!
Nu ska familjen Persson på Päronvägen 8 leva vardag ett tag innan vi ger oss på övervångingen, fasaden och trädgården. Det kommer inte att kunna följas på denna bloggen utan då får ni ringa eller komma och hälsa på istället!
Bilder på slutresultatet kommer jag att lägga ut när datorn har flyttat in på Päronvägen, vilket kan bli i helgen eller nästa vecka.
Kram, Kram och tusen tack kära föräldrar! Ni är guld värda!!!
Hej alla!
I helgen som gick fick vi mycket gjort i huset. Fläkten är inkopplad och ny huv sitter på taket. Pappa har snickrat vidare på fasaden, det blir jättefint! Lite färg på det så blir det kanon. Tommy har satt på handtagen på alla köksluckor och det blev ett lyft för köket. Vi har också börjat städa av och börjat få ordning på alla lådor som så småningom ska packas upp…
Vi har också provkört alla vitvaror. Super! När vi satte igång diskmaskinen (somvarken Anton eller jag någonsin har ägt) undrade vi om vi verkligen hade fått igång den eftersom det inte hördes något. Men denna fantastiska uppfinning var verkligen så tyst! Hihi!
Lördagkvällen avslutades på Mellbyrundan med en mycket god middag!
På onsdag kommer mamma och ska hjälpa mig att städa och packa upp lite lådor. Flyttar vi sängarna till helgen?!!
Här kommer lite blandade bilder.
Kramar
Onsdagen den 19 augusti går till historien som världens sämsta dag. Men å andra sidan är det inte fel att allt hände på en och samma dag så slipper vi det resten av året! Här kommer historien om världens sämsta dag:
03:00 vaknar Albin och vill äta. Han äter och blir nöjd och somnar om igen, men jag måste gå på toa så jag stegar upp. Väl inne på toa stänger jag dörren och vad hittar jag där bakom om inte en GIGANTISK spindel! Jag har aldrig sett något liknande. Anton har tidigare slagit ihjäl tre stycken och han har beskrivit dom som i storleksordning med en harkrank men det var en mild beskrivning… Jag stelnade till och ville fly men kissnödig var jag så jag valde mellan tre alternativ: kissa fort utav bara helsike (tänk om den anfaller mig medans jag kissar!), slå ihjäl den själv (vågar inte!) eller väcka Anton så att han får gå upp och ta dö på den. Det blev så klart det sista alternativet. Snäll som han är går han upp och tar dö på den. Men tillbaka färdigkissad i sängen kan jag inte somna utan tänker bara på den stora spindeln. När Antons klocka ringer 05:30 har jag fortfarande inte somnat…
Anton ska åka buss till jobbet för första gången eftersom jag behöver bilen. Han vandrar iväg strax innan 7, men en stund senare kommer han in genom dörren igen, arg som ett bi. Bussjäveln kom inte!! Om man läser noga i tidtabellen står det att man behöver beställa turen från Mellbystrand till Laholm kvällen innan! Men herregud, är detta färdtjänst eller! Okej, jag upp och körde in det arga biet till Halmstad. Tillbaka igen och försökte få en blund i ögonen men icke! Spindeltankarna och rädslan för att se en och behöva slå ihjäl den själv höll sig kvar.
På eftermiddagen körde jag och Albin in till mitt jobb för lönesamtal och hälsa på kollegorna. Jag tänkte vara smart och stanna på parkeringen en bit från jobbet och amma lillprinsen så att han skulle vara nöjd och glad på jobbet. Men prinsen ville inte ha någon mat. Hepp, då kör vi väl bort till jobbet då, men nehe, biljäveln startade inte… stendöd!!! Aaaaa, Grrrr! Ut med vagnen och traskade sista biten till jobbet. Väl där testade Albin stämbanden och gjorde lysande entré i det öppna kontorslandskapet så att alla hörde att vi var på plats. Kul att träffa kollegorna och lönesamtalet gick hyffsat bra.
Under tiden hade Anton ringt Saab assistans (en försäkring vi har just för sådana här tillfällen). Bärgaren kom och hjälpte oss med startkablar så att bilen gick igång (batteriet var helt slut). Men sen sa han att det inte verkade som om vi hade betalt försäkringen så han ville ha 1200 kr på plats. Okej det fick han och så fick vi hem och ta fram underlaget för vi var säkra på att vi hade betalt och inte hade vi fått något förnyelsebrev om att försäkringen hade gått ut.
Väl hemma ser vi att försäkringen gick ut för knappt en månad sedan men vi hade inte fått något nytt brev om att förnya den. Vi tittar ju inte i pärmen direkt varje månad och kollar om försäkringen är giltig utan det förutsätter vi tills dess att de frågar om vi vill förnya. Vi ringer till assistans men de hävdar att de har skickat ut brev om förnyelse men det har vi inte fått. Grrrr, Aaaaa!! Dom skyller på posten och vill inte hjälpa oss. Samtidigt passar de på att fråga om vi vill teckna en ny försäkring… knappast! Jag ska minsann ringa till posten och kolla vart vårt brev har hamnat för inte har det hamnat i vår brevlåda inte.
Phu, en dusch på detta hade varit gott så jag in i duschen (efter att ha skickat dit Anton först för att kolla så att det inte sitter några spindlar i duschdrapperiet). Gu så gott och en avkopplande dusch! Plötsligt kommer jag på mig själv att gno i balsam i ansiktet och skrattar för mig själv. Det var i alla fall gött att avsluta denna hemska dag med ett skratt. I natt sov jag som en stock och la spindelfobierna på hyllan. Idag är en ny dag och solen skiner!
Bilder på huset och prinsen kommer snart, hinner inte lägga in nu.
Kramar från oss
I helgen som gick var vi på bröllop och dop hos Jenny och Andreas i Kristianstad. De gifte sig hemma i sin trädgård och samtidigt döptes deras lille Erik. Det var en jättefin kväll med god mat och mysig underhållning! Vi var hemma i Broby för första gången sedan i julas… Vi passade också på att träffa mormor Astrid och morfar Folke. Det var ett skönt avbrott från husbygget. Nu gäller det att ladda batterierna så att vi orkar med slutspurten för nu är det kämpigt :=/.
Tyvärr har Anton för bra kamera så att bilderna blir för stora för att lägga in här på bloggen. Jag har tagit lite med min så jag lägger upp de bilderna i alla fall.
Bilderna visar det käraste vi har: vår underbara Albin och vårt underbara nya kök ;=)
Tjingeling!
Nu är vi hemkomna efter en liten semestertripp i Sverige. I torsdags körde vi upp till Mårtensson i Stockholm för att hälsa på. Det gick jättebra att köra upp med Albin, han sov hela tiden och åt när vi stannade. Men på kvällen sa magen ifrån så då blev det mycket skrik och vankande av och an. På fredagen åkte vi ut med Mårtenssons nya motorbåt i Stockholms skärgård. Jättefin båt och jättemysigt! Tack för turen :=)
I lördags fortsatte vi västerut till Örebro för att vara med på Emma och Martins bröllopsfest. De gifte sig i Amalfi i juni och nu hölls det fest för kompisarna på hemmaplan. Det var en jättekul fest och ett mycket roligt avslöjande om att de väntar barn i början på nästa år. Grattis igen vänner!! Albin var lite skrikig i början men somnade vid 19.30 och sov tills vi åkte hem vid 00.30 så jag tycker han får mycket väl godkänt ändå.
I huset har kakelnisse kaklat färdigt i badrummet, det blev jättefint! Pappa har gjort vid runt fönstrena på fasaden och bytt lite brädor så nu ser det med helt ut. Det ska på lite färg också bara. Köket är snart färdigt också men vi behöver lite mer grejs från IKEA så det blir kanske en tur dit i eftermiddag. Nu väntar vi på röris igen för att göra färdigt det sista. Inflyttning närmar sig, tjooohoooo!!!! Nu längtar vi!
Bilder kommer lite senare.
Kramar från oss
Hej alla!
Som ni har märkt skrivs det inte så flitigt på bloggen nu för tiden. Anledningen är en två månader gammal liten bebis vars största intresse är att ligga vid bröstet och äta och mysa. När han inte gör det skrattar han så att det inte går att ta ögonen ifrån honom och ibland tar han en tupplur. När han gör det stressar jag rundor för att få gjort det mest nödvändigaste som att borsta tänderna, bädda sängen (kanske inte så nödvändigt men det ger en lite fräschare anda i huset…), tvätta (det blir några maskiner i veckan), och gå prommenader (mina gamla jeans passar nu, tjohhooo!!), och kolla till hur det går i huset. Livet har kort sagt ändrats en aning och det tar tid att lära känna denna lille krabat.
Det börjar närma sig dagen D i huset. Vitvarorna kom förra veckan och bändskivan i köket är uppsatt. Just nu håller Tommy på att sätta kakel i köket. Det blir jättefint!
Kram
Jaha, nu får vi nog modifiera svaret på frågan om när inflyttning blir lite… röris påstår nämligen att han har blivit sjuk och kan inte komma och göra sitt jobb i vårt badrum, det innebär alltså att kakelnisse inte kan göra sitt jobb färdigt, vilket innebär att det inte kommer att bli färdigt före semestern eftersom alla hantverkare går på semester i fyra veckor, aaaaaaaaaaaaaa, gggrrrrrrrrrrrrrr, suck!! Anton fick till slut tag på röris bror som KANSKE kunde komma och göra jobbet istället, men det försenar ändå för kakelnisse som ju gärna vill ha semester i sommarvärmen. Som om det inte var nog ringde de från snickeriet där vi har beställt bänkskivan till köket och sa att de inte hinner med det innan semestern. Gggrrr igen! Men Anton fick tag på ett annat snickeri som trodde att de skulle hinna med det nästa vecka så det gjorde i alla fall att smilbanden åkte upp en aning.
Men allt går inte emot oss. Pappa har lagt parkettgolv i vardagsrummet så nu ser rummet riktigt färdigt ut. Det ska nog blir klart till slut i alla fall ;=)
Ha det bra i sommarvärmen!
kramar från Perssons
Nu är det längesedan jag skrev här på bloggen men det har kommit lite annat i mellan kan man säga. Livet är inte riktigt sig likt nu när vi är tre. Tiden går åt till blöjbyten, amning, sömn och mys och så lite husrenovering också förstås. Sedan har vår internetuppkoppling inte heller varit vad den borde. Vi har i alla fall fått världens underbaraste son (jo, han skriker ibland också men har är lika söt då fast lite högljudd). Han har börjat ge oss söta leenden och joller som man inte kan bli mätt på. Denna bilden är tagen när det var lite svalare… dessa dagarna har han varken mössa eller jacka ;=)
I huset är det full fart nu. Anton har semester och även mina föräldrar så nu går det undan om dagarna. Tommy spenderar givetvis också en hel del tid på Päronvägen. Han har bland annat lagt klinker i hallen och vid spisen. Tapeter är uppsatta och parkettgolv har börjat läggas. Idag har det kommit en kakelnisse som jobbar på badrummet. Vi börjar äntligen se att slutet närmar sig!! Frågan alla ställer sig haglar fortfarande över oss men nu känns det lite lättare och ganska nära en sanning att svara ”troligtvis efter semestern”.
Kramar
Anton, Linda o Albin
antonlinda
